söndag 9 augusti 2015

Eskalering eller deeskalering?

Reflektion

Utvisningen av en Rysk diplomat från Sverige, tillsammans med motutvisningen av en Svensk diplomat från Ryssland, förefaller indikera ett lågvattenmärke i de Svensk-Ryska relationerna. Dock är detta i sig inget nytt, de Svensk-Ryska, relationerna kan ses som "frostiga" sedan 2014. Då bl.a. den Ryska Presidentens personliga sändebud, Sergej Markov, menade på att Sverige var ett av de ledande länderna i Europa, i drivandet av "Ryssfobi".

Skälet till varför dels den Ryska diplomaten dels den Svenska diplomaten har blivit klassificerad som ickeönskvärd i sina respektive länder, har ej framkommit. Att Rysslands agerande främst är ett motsvar på det Svenska, förefaller vara ett relativt säkert antagande, vad den ryska diplomaten gjort för att utvisas har ej framkommit, men troligtvis rör det sig om spionage, då man valt att ej, delge, anledningen.

Är detta beteende något anmärkningsvärt? Nej egentligen inte, får svaret bli, så här såg det ut under hela det s.k. "kalla kriget". Likväl ser man internationellt efter det kalla kriget så har detta beteende fortgått, dock gör man inte en sådan stor sak av det, som man kunde göra under det kalla kriget. Att man nu väljer att göra en sak av det, kan i sig tyda på en förändring, d.v.s. den säkerhetspolitiska konflikt som uppstått mellan Ryssland och Väst, har tagit steget in i det "diplomatiska rummet".

Vad som dock får ses som anmärkningsvärt, om den ryska diplomaten genomförde underrättelseverksamhet, är att man de facto väljer att utvisa en s.k. "legal" underrättelseofficer. Oftast låter man de genomföra sin verksamhet för att på detta sätt kunna ha överblick och insyn för att dels kunna se inriktning på inhämtning dels kunna avbryta rekryteringar. De tidigare gånger utvisningar har genomförts av legala underrättelseofficerare, har dessa passerat "gränsen, för vad som tolereras, så det måste således vara något mycket känsligt vederbörande genomfört. Självklart kan det röra sig om en markering även, men historiskt har Sverige inte genomfört sådana, varpå sannolikheten får ses som låg för det.

Jamestown Foundation publicerade den 06AUG2015 intressanta uppgifter kring den diplomatiska utvecklingen i Moskva. Enligt dem så skall ingen representant från den Ryska staten deltagit, vid den avgående Tyska militärattachéns, Brigadgeneral Reiner Schwalb, avtackningsceremoni, han var tillika Doyen, den äldste militärattachén i tjänst samt sammanhållande, för de övriga militärattachéerna i Moskva. Detta skall enligt Jamestown aldrig skett tidigare, inte ens under det kalla krigets mest ansträngda tidpunkter. Här skulle man kunna tro att markeringen slutar, men den pågående tyska militärattachén, Brigadgeneral Gert Gawellek, fick abrupt avslag på sin ackreditering i Ryssland.

Inleder vid med Rysslands agerande gentemot själva funktionen kring Doyen, är det en tydlig signal mot främst de västliga länderna, likväl får man se det som en diplomatisk eskalering i de mellanstatliga förhållandena mellan Ryssland och de västliga nationerna. Fortsättningen gentemot den pågående tyska militärattachén, kan i sig vara ett svar gentemot Tyskland, som ej tillät ackreditering av en Rysk attaché, eller fortsättning på en inslagen linje, som inledes med markeringen mot Doyen. Ett tredje alternativ kan vara att det är ett ryskt motagerande gentemot NATO beslut om förhandslagring i de östliga NATO länderna.

Har då konflikten mellan Ryssland och Väst övergått till en diplomatiska eskalering? Än är det för tidigt att ge ett definitivt svar på detta, men markeringen gentemot det diplomatiska "protokollet" vad avser Doyen, är om något, en väldigt tydlig markering på att relationerna mellan Ryssland och de Västliga länderna, gått in i ett nytt negativ skede, fortsätter liknande ageranden från Ryssland eller motageranden av väst, så har troligtvis en diplomatisk eskalering skett.

Vad som dock är intressant att notera är att trots en hårdnande militär retorik mellan Ryssland och de Västliga länderna, förefaller för stunden, en form av deeskalering skett i Östersjöregionen. Trots ett antal stora västliga övningar i Östersjöregionen skedde inga motövningar parallellt med dessa, som vi såg under 2014. Därmed inte sagt att Ryssland slutat öva, större övningar skede i andra militärdistrikt (MD), parallellt med dessa övningar.

Likväl genomför NATO en halvering av dess luftstridskrafter, ingående i Baltic Air Policing. Styrkan är dock dubbelt så stor som den var innan den nu rådande konflikten mellan Ryssland och Väst inledes. Från bl.a. Litauens sida menar man att införandet av andra åtgärder, här får man förutsätta att förhandslagring åsyftas, gör att man ej skall se neddragningen av antalet flygplan som en neddragning av de baltiska staternas säkerhet . Dock är det intressant att notera, kopplat till att inga motövningar genomfördes inom samma geografiska område, vid de större NATO övningarna under våren och sommaren, att man nu de facto genomför en neddragning.

En möjlighet är att de två antagonisterna har lyckats komma överens, kring en form av regelverk, för att undvika incidenter i samband med övningar, vilket skulle kunna vara förklaring till det uteblivna agerandet som visades upp under 2014. Chefen för USA 6. Flotta, Viceamiral James Foggo III, bekräftar att sådana samtal, kring hur de två parterna skall interagera, har ägt rum med Ryssland under Juni månad. Huruvida så är fallet återstår att se, utifrån vilket agerande de båda parterna kommer anta vid övningar.

Avslutningsvis så förefaller vi ha en eskalering i utnyttjandet av diplomatiska medel mellan Ryssland och Väst och vad på ytan ser ut som en deeskalering av de militära medlen mellan Ryssland och Väst, främst i Östersjöregionen. Dock är det för tidigt att säga att endera är säkert, det kan lika väl vara en tillfällig svägning av tyngdpunkter, vad som man dock skall oroa sig för, är om både de diplomatiska och militära medlen samtidigt visar på en eskalering och negativ utveckling.


Have a good one! // Jägarchefen

1 kommentar:

  1. Då var vi där igen. Vad tänker de där svenskarna ställa till med denna gång; ett tredje världskrig?

    Se bara på vad som hände när vi avvisade Peter Assanovitsch 1913/14; enligt modern rysk retorik var detta förmodligen den direkta orsaken till första världskrigets start. Att han sedan förolyckades på östfronten 1915, kan inte ses som något annat att än ursprunget till den, för Ryssland, förnedrande fredsförhanlingen med Tyskland 1918.


    För den som är intresserad att ta del av den försvarspolitiska debatten, i Sverige, som föregick 1:a världskriget; kan jag starkt rekommendera litteratursammanställningen "Bondetåget och försvarsstriden, 1911 - 1914" (Katalog 6) utgiven av Antikvariat Werner Stensgård.
    http://www.wernerstensgard.se/wp-content/uploads/2015/04/bondetaget1.pdf

    SvaraRadera