lördag 13 maj 2017

En Bild i Moskva

Reflektion

Rysslands Generalstabschef, Valerij Gerasimov, höll ett anförande vid den årliga säkerhetskonferensen i Moskva den 26-27APR2017. Där han bl.a. berörde hur NATO:s åtgärder/förberedelser för att kunna förstärka dess östra flank påverkade den ryska säkerheten. I en av hans bilder, som visades under anförandet, utvisas både svenskt och finskt territorium som en del NATO:s åtgärder. Således ser Ryssland svenskt och finskt territorium som en förlängd del av NATO, huruvida de ser det som en integrerad del av NATO, får vara osagt. I den ryska militärstrategiska doktrinen från 2014 och i den nationella säkerhetsstrategin från 2015 utpekas NATO som ett hot mot Rysslands säkerhet.

Då det kommer till svenskt territorium och svenska förhållanden, är detta inget nytt. I ett flertal svenska böcker som publicerats under 2000-talet, framgår det tydligt att Sovjetunionen under en stor del av det kalla kriget såg Sverige mer eller mindre som en inofficiell NATO medlem. Varpå den nuvarande ryska synen på Sverige som en del av NATO, blir föga förvånansvärt, då Sverige i dagsläget, dels är ett av fem länder med utökade möjligheter till samarbete, dels undertecknat värdlandsavtal med NATO, samt den tidigare synen kring Sverige och NATO under det kalla kriget får anses ligga kvar i det ryska tänkandet.

Vad som dock blir mer förvånansvärt är synen på Finland att de skulle vara en förlängd del av NATO. Finland har likt Sverige undertecknat värdlandsavtal med NATO 2014, samt erhållit utökade möjligheter till samarbete. Ur det perspektivet kan det bli förståeligt. Men Finland och Ryssland, uttalar sig då och då om det särskilda förhållande som råder mellan länderna. Den ryske Generalstabschefens bild, blir ur det perspektivet något malplacerade, då den indirekt säger att Ryssland ser Finland som ett hot. Därtill är det väldigt intressant att notera den nyligen uppflammande säkerhetspolitiska debatten i Finland, rörande vilket stöd som kan tänkas ges i händelse av en konflikt i Finlands närområde. Då det sätts i kontexten med den ryske generalstabschefens bild.

Bild 1. Möjlig NATO basering enl. Ryssland.
Vad visade då den ryske Generalstabschefens bild, vid den internationella säkerhetskonferensen i Moskva? Den visade fyra stycken geografiska områden, samt ett möjligt sammanhängande understöds-/baseringsområde. På svenskt territorium utvisades, vid västkusten vad som förefaller vara Varberg eller Halmstads hamn som en understödjande plats för marina förmågor. Vid östkusten utvisas vad som förefaller vara Gävle hamn, som en understödjande plats för marina förmågor. Därtill förefaller den utvisa Sundsvall som en understödjande plats för luft förmåga, därmed Midlanda flygplats. Avslutningsvis på finskt territorium förefaller den utvisa Vasa som en understödjande plats för marin förmåga, samt Kauhava en understödjande plats för luft förmåga. Det sammanhängande understödsområdet som utvisades var vad som förefaller vara Gävle – Sundsvall – Vasa – Kauhava.

I mångt handlar detta om signalpolitik. Ryssland uppvisar sitt missnöje gentemot det svenska och finska säkerhetssamarbetet med NATO. Där en tanke kan vara att Ryssland på detta sätt vill försöka skapa ett tryck mot samarbetet så det avbryts eller minskas. Ett annat alternativ kan vara att man skickar ett budskap, "Vi vet vad ni förbereder och vi vill att ni skall veta att vi vet det". Varpå de på det sättet försöker försvåra förberedelser och/eller säkerhetssamarbete.

Inleder vi med den svenska västkusten, är det inte okänt att området är vitalt, dels för införsel av förnödenheter till Sverige både i fred och krig, dels för möjlig styrketillförsel i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller väpnad konflikt, något som berörts tidigare på denna blogg. Dock har huvudfokus på debatten varit kring Göteborgs hamn, givetvis finns möjligheten att lägessymbolen på Gerasimovs bild är felplacerad och egentligen skall visa Göteborg kontra Varberg eller Halmstad. Dock skulle det vara logiskt att ej utnyttja Göteborgs hamn, för basering av marina förmågor eller införsel av förband. Utifrån det faktum att Göteborgs hamn fortsatt kommer vara viktig för införsel av förnödenheter även i ett kraftigt försämrat säkerhetsläge eller väpnad konflikt, varvid andra hamnar kan vara mer lämpliga utnyttja för militära förmågor.

Därefter blir det särskilt intressant att notera dels Gävle hamn, dels Sundsvall – Vasa – Kauhava grupperingen. Inleder vi med Gävle hamn, så kan det tänkas vara en möjlig utskeppningshamn för den förhandslagrade marinkårsbrigaden i Norge, närmare bestämt i Tröndelagsregionen som kan tänkas skeppas ut därifrån till de baltiska staterna i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det kan även vara basering för marina stridskrafter från Finland och/eller NATO länder, som skall kunna verka i norra Östersjön. Utnyttjandet av Midlanda flygplats får snarare ses som troligt att det avser basering av jakt- och attackflyg. Då det ej får kan anses troligt att USA skulle flyga ut personal därifrån kontra utnyttja flygfält i Tröndelagsregionen, för att förflytta delar av den amerikanska marinkårsbrigaden. Möjligtvis kan det även vara basering av finska luftstridskrafter på svenskt territorium som utvisas.

Slutligen och vad som dock sticker ut något, är att Vasa skulle utgöra ett marint grupperingsområde för NATO samt vad som förefaller vara Kauhava som understödjande plats för luft förmåga.. Här är det möjligt att det i sådant fall utgör gruppering av marina stridskrafter från Sverige eller NATO länder som omgrupperar och utnyttjar Bottenhavet och Vasa som ett skyddat basområde för att kunna påverka norra Östersjön och Finska viken. Vad som dock får ses något anmärkningsvärt är att inga flygfält i södra eller mellersta Sverige är utmarkerade eller t.ex. Örlogsbasen i Karlskrona. Tar man i beaktande, den numera relativt kända studien av RAND hur ett ryskt angrepp skulle kunna te sig mot de baltiska staterna, så var den tydlig med att flygfält i mellersta Sverige skulle vara tvungen att utnyttjas av NATO, för försvaret av de baltiska staterna.

Här kan det antas att Ryssland anser sig inneha förmågan, att med olika stridsmedel och metoder kunna påverka södra och mellersta Sverige i sådan utsträckning att de ej ser området som ett hot, i händelse av basering med NATO stridskrafter. Kontra de områden som utvisades på Gerasimovs bild, som eventuellt ej kan påverkas i lika stor utsträckning, varvid de då markeras som möjliga stöd- och/eller baseringsområden, eg. utgör ett hot mot den ryska säkerheten.

Härvid blir ombaseringen av de två Bujan-M korvetterna från Svartahavs Marinen (SHM) till Östersjömarinen (ÖM) under hösten 2016 särskilt intressant att notera. Då det de facto innebär att de av Ryssland utpekade områdena på västkusten och norra delen av östkusten kan påverkas med långräckviddiga kryssningsrobotar (Kalibr), utan att andra staters territorium kränks i händelse av en väpnad konflikt, vilket hade varit fallet om t.ex. den förmågan hade utnyttjats av den Norra Marinen (NM).

Vad som i sammanhanget även blir intressant är Sveriges Radios uppgifter från tidigare i år, 2017, rörande ökad kartläggning av befattningshavare i Jämtlands länsstyrelse, med koppling mot totalförsvaret. Hur situationen är i Västernorrland finns det inga uppgifter om, men här kan det antas är likvärdigt med uppgifterna från Jämtland, då det geografiska området, måste ses som ett sammanhängande operationsområde, med anledning av Tröndelagsförådden.

Mellersta Norrland, förefaller de facto utgöra ett militärstrategiskt viktigt område för Ryssland varvid det indirekt kommer utgöra ett militärstrategiskt viktigt område för Sverige. Således, från att tidigare haft fem militärstrategiskt viktiga områden har nu Sverige, minst, sex stycken. Det aktualiserar även behovet avseende en ökning av den svenska Försvarsmakten, då vi nu med all tydlighet har ett stridskraftsunderskott, i förhållande till antalet militärstrategiskt viktiga områden.

Två andra förklaringsmodeller går även att frambringa. Den ena innebär att Gerasimovs bild enbart visar konceptuellt att Ryssland ser framför sig att en hamn på väst- respektive östkusten samt ett flygfält kommer utnyttjas på svenskt territorium. Vad som talar emot detta är de övriga uppgifterna som redovisas kring t.ex. de baltiska staterna och de resurser NATO tillfört där. Den andra förklaringsmodellen är att det hela utgör vilseledning, i syfte att få oss att felfokusera på felaktiga geografiska områden. Vilket skulle kunna vara en möjlighet t.ex. på västkusten, dock får det ses som mindre troligt på östkusten maa. Tröndelagsförådden i Norge. Varpå den inledande genomgång kan ses som den mest troliga.

Avslutningsvis är detta inget nytt för de som följt inläggen på denna blogg. Då jag under två års tid pekat på indikatorer som visat att mellersta Norrland varit på väg att bli ett militärstrategiskt viktigt område, något som nu får anses vara bevisat iom. den ryske generalstabschefens bild.

Vilka slutsatser kan då dras av Gerasimovs bild:
  1. Ryssland anser att NATO utgör ett hot mot deras säkerhet i dess doktriner. I och med utpekandet av ett antal geografiska platser på svenskt och finskt territorium som möjliga understödjande områden för NATO, innebär detta att även Ryssland ser Sverige samt Finland som ett hot.
  2. En tydlig militärstrategisk signal har skickats från den ryska militära ledningen, därmed även den politiska nivån, gentemot Sverige och Finland.
  3. Ytterligare ett område, mellersta Norrland, får anses utgöra ett militärstrategiskt viktigt område för Sverige.
  4. En diskussion måste inledas kring vikten av detta militärstrategiskt viktiga område, på politisk nivå. Då det mer eller mindre råder samma säkerhetsvakuum där som på Gotland innan tillförseln av militära förband på permanent basis genomfördes.
Have a good one! // Jägarchefen

tisdag 2 maj 2017

Bataljonsstridsgrupper

Sammanfattning

Ryssland har en lång tradition avseende utnyttjande av bataljonsstridsgrupper vid genomförandet av strid. Denna tradition får anses vidareutvecklats med införandet av kontrakterade soldater, vilket medgett att de ryska väpnade styrkorna i dagsläget har förmågan att med väldigt kort varsel uppbåda en relativt stor förbandsmassa. Styrkan i dessa bataljonsstridsgrupper förefaller vara den relativt höga graden av verkan som kan utvecklas, medan svagheten är en underdimensionerad ledning samt underhållsfunktion, därtill krävs en högre taktisk ledning om kraftsamling skall genomföras i tid och rum. För att uppnå full handlingsfrihet med dessa bataljonsstridsgrupper krävs sannolikt 36 timmars förberedelsetid, för att täcka de inneboende svagheterna i utformningen av stridsgrupperna. Inom det västra militärdistriktet (MD V) finns det bedömt 30-35 bataljonsstridsgrupper i dagsläget.

Analys

Under inledningen av April månad 2017, publicerade nyhetsbolaget Reuters ett citat ur den Litauiska säkerhetstjänstens, Valstybes Saugumo Departementas, årsrapport, där de konkluderat att Ryssland innehar förmågan att angripa de baltiska staterna inom 24 timmar, här skall tilläggas att den Litauiska bedömningen beskrev 24-48 timmar. Vilket medför att NATO ej bedöms ha förmågan att respondera med andra förband än de som finns gripbara i Baltikum.1

Vad som möjliggör denna snabba förmåga att agera är upprättandet av två eller flera bataljonsstridsgrupper inom respektive manöverbrigad hos de ryska väpnade styrkorna, med kontrakterade soldater.2 Det ryska utnyttjandet av bataljonsstridsgrupper, är ingen ny företeelse. Under hela det kalla kriget fanns denna förmåga och den övades även. Under konflikten i Tjetjenien utnyttjades även det konceptet.3 Dock är det inte fören under konflikten i Ukraina som detta koncept börjat accentueras i någon större omfattning och belysas, dock får det anses vara införandet av kontrakterade soldater som gjort att själva konceptet hamnat i en annan dagar. Då det möjliggör att agera snabbare.

Bild 1. Utformning av tidiga bataljonsstridsgrupper intill 2014.
I tidskriften Red Diamond, beskrivs i en artikel dels hur bataljonsstridsgrupper var uppbyggda i slutskedet av det kalla kriget d.v.s. hur de utnyttjades i Afghanistan, dels hur konflikten i Tjetjenien utvecklade bataljonsstridsgrupperna. I både Tjetjenien och Afghanistan har man haft tre stycken mekaniserade/motoriserade kompanier, samt i Afghanistan ett stridsvagnskompani i Tjetjenien utgjorde detta en förmågeförstärkare som kunde tillföras. En annan skillnad mellan Tjetjenien och Afghanistan var att man minskade mängden artilleri från två kompanier till ett kompani. Dock tillfördes i Tjetjenien förmåga att verka med brandstridsmedel.4

Bild 2. Möjlig utformning av bataljonsstridsgrupper från 2014.
Ur Ukraina perspektivet förefaller sammansättningen av dessa bataljonsstridsgrupper ej vara generisk utan kan variera kring vilka förmågor som sätts samman. The Potamac Foundation beskriver att dessa stridsgrupper består av ett stridsvagnskompani, tre stycken mekaniserade kompanier, ett pansarvärnskompani, två eller tre artilleri/raketartilleri kompanier och två luftvärnskompanier.5 Medan International Institute for Strategic Studies beskriver att de består av ett stridsvagnskompani, två mekaniserade kompanier, ett artillerikompani och ett raketartillerikompani.6

En bataljonsstridsgrupp bedöms bestå av cirka 700-800 soldater därtill finns det även förstärkta bataljonsstridsgrupper som består av cirka 900 soldater, dessa är kontrakterade soldater vilket skapar den relativt korta responstiden från det att en order ges till det att en uppgift kan börja lösas. Mängden bataljonsstridsgrupper inom de ryska väpnade styrkorna har gradvis ökat sedan 2015 då det fanns 66 stycken, 2016 var siffran 96, för 2017 planerar man att ha 115 och 2018 är planen att 125 stycken bataljonsstridsgrupper skall finnas tillgängliga.7

Bild 3. Tillväxttakt av bataljonsstridsgrupper.
Under inledningen av 2016 bedömdes det finnas 22 stycken bataljonsstridsgrupper inom det västra militärdistriktet (MD V) samt i det södra militärdistriktet (MD S) skulle det finnas cirka 30 stycken bataljonsstridsgrupper.8 Detta skulle innebära att en övervägande majoritet av bataljonsstridsgrupperna fanns inom MD S och V, medan en mindre del fanns i det centrala (MD C) och östra militärdistriktet (MD Ö) under 2015 och inledningen av 2016. Här finns givetvis möjligheten att bataljonsstridsgrupper flyttats från MD C och Ö till MD S maa. konflikten i östra Ukraina. Vid inledningen av 2017 så framkom även uppgifter om att 21 stycken bataljonsstridsgrupper skulle finnas i MD C.9

Om mängden bataljonsstridsgrupper är korrekta för 2016, skulle det innebära om man räknar på 800 individer i respektive stridsgrupp att 76,800 soldater, underofficerare och officerare finns gripbara för att kunna ingå i bataljonsstridsgrupper. Den 01OKT2016 delgavs uppgifter om att mängden kontrakterade soldater och underofficerare i den ryska armén uppgick till cirka 109,000 och målsättningen var att uppnå cirka 130,000 innan årets slut.10 Således skulle mängden bataljonsstridsgrupper som uppgivits för 2016 vara en fullt möjlig siffra, maa. mängden anställd personal.

Sett till den förbandsförstärkning som de ryska väpnade styrkorna genomfört inom MD V sedan inledningen av 2016, bör andelen bataljonsstridsgrupper ökat något.11 Varpå en rimlig siffra torde vara att närmare 30 stycken bataljonsstridsgrupper finns inom MD V i dagsläget. Vilket skulle innebära räknat på 800 individer, en gripbar styrka om cirka 24,000 individer. Utöver detta så finns inom varje luftlandsättningsdivision en gripbar bataljon12 och sannolikt finns motsvarande system inom marininfanteriet. Vilket skulle kunna ge en siffra om 30 till 35 gripbara bataljonsstridsgrupper om även luftlandsättningstrupperna och marininfanteriet inom MD V inräknas.

Sannolikt skulle en omgruppering av bataljonsstridsgrupper från MD C kunna genomföras mycket snabbt till MD V. I slutet av 2015 framkom uppgifter att Ryssland, skulle inneha förmågan att under 72 timmar kunna lufttransportera uppemot 60,000 soldater.13 Dock är det enbart soldater och viss utrustning, för att förflytta tyngre utrustning innebär det fortsatt järnvägstransporter, vilket ökar tilltransporttiden något. Inom MD V finns dock två brigaddepåer14 som snabbt skulle kunna utrusta influgen personal, vilket skulle kunna innebära att mängden bataljonsstridsgrupper snabbt skulle kunna öka.

Inleder vi med att notera skillnader mellan koncepten från det kalla kriget till nutid, så förefaller man ökat mängden eldkraft hos bataljonsstridsgrupperna, således kan man bedöma att förmågan verkan är mycket god hos dessa stridsgrupper, vilket även rapporter från Ukraina pekar på. Dock har det ej rapporterats något om det stödkompani med ingenjörs-, sjukvårds-, sambands/lednings-, underhålls- och reparationsresurser. Detta ingår troligtvis fortfarande inom bataljonsstridsgrupperna, dock får den anses vara något underdimensionerad för att kunna klara en högre stridsfrekvens.

Med hänsyn till den underdimensionerade stödfunktionen hos stridsgrupperna, får det anses vara troligt att det krävs en fungerande underhållsfunktion i bakgrunden för att kunna lösa stridsuppgifter med en högre stridsfrekvensen såsom mot en högteknologisk kvalificerad motståndare. Därutöver för att kunna kraftsamla och därmed nå ett avgörande kommer det krävas en högre taktisk ledning för att leda bataljonsstridsgrupperna d.v.s. att de förs samman i en brigadliknande struktur och leds av en högre ledningsnivå.

Där kan nästa svaghet eller åtminstone friktion uppmärksammas. Då det ofta innebär friktioner med att tillfälligt föra samman fristående enheter till strukturer och en tillfällig högre ledning. Sannolikt övas dock detta relativt frekvent vid de otaliga beredskapskontroller som genomförs i Ryssland, vilket man även kan läsa mellan raderna, i rapporteringen. Dock att t.ex. ta en brigadsledning och föra samman fyra eller flera bataljonsstridsgrupper från minst två brigader, kommer troligtvis innebära friktioner.

Således, de två stora styrkorna med utnyttjandet av dessa bataljonsstridsgrupper är den korta responstiden det medger samt den tydliga förmågan till att kunna verka med hög eldkraft. Två svagheter är dels den underdimensionerade stödfunktionen, dels för att kunna nå ett avgörande krävs det att dessa bataljonsstridsgrupper tillfälligt inordnas i en brigadliknande struktur, vilket troligtvis kommer medföra friktioner.

Sett till detta så innebär det att en viktig indikator på om någon form av militär operation förbereds är framförandet av, dels lednings- och sambandsförband, dels logistikförband. Då bataljonsstridsgrupperna kan bedömas inneha en underhållssäkerhet om cirka två till fyra dygn högintensiv strid, kommer det krävas att ytterligare logistikförband förs fram för att kunna underhållsersätta stridsgrupperna. På samma sätt kommer det krävas lednings- och sambandsförmåga för att kunna koordinera stridsgruppernas strid.

Sannolikt finns det tillräckligt med kontrakterad personal vid logistikförbanden för att kunna understödja till del, dock får det enbart anses vara begränsat stöd som kan ges. Då det t.ex. kan ses som ett normerande värde att en brigad (innehållande tre till fyra manöverbataljoner) kräver en underhållsbataljon med olika förmågor men även bakre etappförband som kan föra fram drivmedel, ammunition o.dyl. till omlastningsplatser för underhållsbataljonerna.

Vilket innebär att det kommer krävas något mer förberedelsetid än enbart 24 timmar om stridsfrekvensen kan anses vara högintensiv, vilket den sannolikt är mot en högteknologisk kvalificerad motståndare. Givetvis kan en risktagning tas, som innebär att t.ex. logistikförband förs fram efter militära operationer har påbörjats, men det skulle även göra manöverförbanden mycket sårbara och gripbara om tilltransportplaner o.dyl. för logistikförbanden ej fungerar.

Dock accentuerar detta väldigt tydligt att ett konfliktförlopp kan starta väldigt snabbt, tar vi t.ex. en incident över Östersjön mellan NATO och Ryssland, som på något sätt eskalerar och startar en kedjereaktion vilket får ses som det troliga scenariot,15 så kan en relativt stor lokal väpnad konflikt vara under uppsegling inom loppet av 24-36 timmar. Med anledning av de förbandsmassor som finns gripbara med kort varsel.

Detta skapar även svårigheter för det svenska beredskapssystemet, där försvarsbeslutet stipulerar att huvuddelen av försvarsmaktens stående- och kontraktsförband skall vara gripbara för att lösa krigsuppgifter inom några dagar,16 detta torde kunna tolkas som 48-96 timmar. Vilket skulle försätta Försvarsmakten i en tydlig efterhandssituation, i händelse av en väpnad konflikt i Östersjöregionen. Vilket kanske skall ses som det mest allvarliga, då den numerär som kan respondera inom 24 timmar inom den svenska Försvarsmakten får ses som relativt låg.

Slutsats

Den ryska utvecklingen av bataljonsstridsgrupper bestående av kontrakterad personal, har medgett att Ryssland i dagsläget besitter en relativt stor styrka med förband, som snabbt kan utnyttjas. Detta skapar förmågan till handlingsfrihet och överraskning för den ryska politiska ledningen och dess generalstab. Detta innebär även att t.ex. en incident mellan NATO och Ryssland i Östersjöregionen, väldigt snabbt kan eskalera till en lokal väpnad konflikt om inte incidenten avhjälps. Fortsatt får det anses vara troligt att förmågan att kunna verka fullt ut, d.v.s. full handlingsfrihet, med dessa stridsgrupper ligger inom 36 timmar, men operationer kan inledas inom 24 timmar med viss risktagning.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Center For Strategic & International Studies 1, 2 (Engelska)
Försvarsmakten 1 (Svenska)
Regeringen 1 (Svenska)
Reuters 1 (Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1 (Ryska)
TASS 1, 2 (Engelska)
The Potomac Foundation 1 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)
Valstybes Saugumo Departementas 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Reuters. Sytas, Andrius. Lithuania says Russia has ability to launch Baltic attack in 24 hours. 2017. http://www.reuters.com/article/us-lithuania-russia-idUSKBN1750Z0 (Hämtad 2017-05-02)
Valstybes Saugumo Departementas. National Security Threat Assessment. 2017. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2017, s. 6
2 Interfax. Chislo batal'onnykh grupp, sostoyashchikh iz kontraktnikov, v rossiyskoy armii cherez dva goda dostignet 125 - nachal'nik Genshtaba VS RF. 2016. http://militarynews.ru/story.asp?rid=1&nid=425709 (Hämtad 2017-05-02)
3 Grau, Lester W. Restructuring the Tactical Russian Army for Unconventional Warfare. Red Diamond. vol 5. no 2 (2014): 4-8.
4 Ibid.
5 The Potomac Foundation. Karber, Phillip. Thibeault, Joshua. Russia’s New Generation Warfare. 2016. http://www.thepotomacfoundation.org/russias-new-generation-warfare-2/ (Hämtad 2017-05-02)
6 International Institute for Strategic Studies. Military Balance 2017. London: International Institute for Strategic Studies, 2017, s. 184.
7 Valstybes Saugumo Departementas. National Security Threat Assessment. 2017. Vilnius: Valstybes Saugumo Departementas, 2017, s. 6
Interfax. Chislo batal'onnykh grupp, sostoyashchikh iz kontraktnikov, v rossiyskoy armii cherez dva goda dostignet 125 - nachal'nik Genshtaba VS RF. 2016. http://militarynews.ru/story.asp?rid=1&nid=425709 (Hämtad 2017-05-02)
8 Hicks, Kathleen H. Conley, Heather A. Evaluating Future U.S. Army Force Posture in Europe: Phase I Report. New York: Center For Strategic & International Studies, 2016, s. 2.
9 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. V Moskve sostoyalos' zasedaniye Kollegii Ministerstva oborony Rossii. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12115980@egNews (Hämtad 2017-05-02)
10 TASS. Number of contract servicemen in Russian Army to total 130,000 — commander. 2016. http://tass.com/defense/903401 (Hämtad 2017-05-02)
11 TASS. Russia to set up 3 divisions to counteract NATO — defense minister. 2016. http://tass.com/defense/873755 (Hämtad 2017-05-02)
12 Hedenskog, Jakob. Vendil Pallin, Carolina (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv - 2013. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2013, s. 28.
13 Center For Strategic & International Studies. Rathke, Jeffrey. 'Can NATO Deter Russia in View of the Conventional Military Imbalance in the East?'. 2015. https://www.csis.org/analysis/can-nato-deter-russia-view-conventional-military-imbalance-east (Hämtad 2017-05-02)
14 International Institute for Strategic Studies. Military Balance 2017. London: International Institute for Strategic Studies, 2017, s. 218.
15 Försvarsmakten. Försvarsmaktens budgetunderlag för 2018 med särskilda redovisningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2017, s. 3-4.

16 Proposition 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020. s. 66.

måndag 17 april 2017

Marina specialförbandsföretag - En översikt


Reflektion

Allmänt. Detta inlägg kommer generellt belysa marina specialförbandsföretag d.v.s. dess steg/faser. Då taktik och teknik i huvudsak, dels historiskt, dels i nutid är desamma för de flesta specialförband tillhörande högteknologiska väpnade styrkor runt om i världen, går vissa generaliseringar att genomföra. I ett nästkommande inlägg kommer en hypotetisk fallstudie genomföras kring ett begränsat geografiskt avsnitt av svensk kust, för att mer praktiskt belysa hur olika företagsprofiler kan se ut, utifrån ett antal rapporterade observationer. Nedanstående information bygger helt på källor som finns tillgängliga på internet eller i bokform, den litteratur som används är från perioden kalla kriget, trots nyare finns att tillgå. Inlägget kommer vara generellt beskrivet.

Då det kommer till marina specialförbandsföretag är en viktig faktor att beakta att cirka 70% av jordens yta består av hav. Vilket innebär att in- och uttransport samt in- och urnästling för att lösa uppgifter på land, från havet får anses vara en mycket viktig metod för specialförband att behärska. Sverige har en cirka 270 mil lång kust, vilket även är en av Europas längsta kustremsor. En huvuddel av befolkningscentrumen samt industri o.dyl. är placerad längs med den svenska kusten.

Sverige får även anses inneha ett utvecklat sensorsystem för upptäckt av luftfarkoster samt större ytfartyg, medan mindre ytfartyg och ubåtar fortsatt i stor utsträckning, dolt kan utnyttjas. Sammantaget gör detta, sett till Sveriges geografiska utformning att marina specialförbandsföretag utgör en synnerligen effektiv metod att tillämpa, ffa. kopplat till Sveriges begränsade bredd samt kraftsamling av befolkningscentrum och annan viktig infrastruktur längs med väst- och östkusten, om man vill genomföra inhämtning i fred eller offensiva företag vid en väpnad konflikt.

Bild 1. Faser i marint specialförbandsföretag.
Ett marint specialförbandsföretag kan schematiskt brytas ned till tio stycken steg/faser, om en uppgift skall lösas på land. Dessa tio steg/faser är, planering, intransport, innästling, landstigning, inmarsch, lösande av uppgift, utmarsch, sjösättning/nedstigning, urnästling, uttransport. Skall uppgiften lösas under vattnet genomförs ej landstigning/sjösättning samt inmarsch/utmarsch, varvid det enbart är sex stycken steg som genomförs.

Planering. Under planeringssteget genomförs dels en omfattande planering, dels materielförberedelser samt oftast fullständiga förövningar, syftande till att säkerställa framgång vid uppgiftens lösande. Viktiga delområden i planeringsfasen är att fastställa hur in-/uttransporten samt in-/urnästlingen skall genomföras. Vilket i grund och botten utgör den marina komponenten. Utöver detta är styrande faktorer likt vilken annan uppgiftslösning som helst d.v.s. Uppgiften, Tiden, Terrängen-Väder-Sikt, Truppen, Motståndaren och Civilläge.

Vad som kan defineras som kritiska faser, som planeringen särskilt måste beakta är övergången från intransport till innästling och landstigning och vice versa vid sjösättning/nedstigning, urnästling och uttransport. Dessa faser innehåller ett flertal kritiska moment som kan omintetgöra hela specialförbandsföretaget.

In-/uttransport. Beroende på om det är fred eller krig, finns ett antal olika metoder som specialförbandet kan tillämpa i större eller mindre omfattning beroende på situation. Generiskt kan dock följande medel ses som styrande: luftfarkost, fartyg och ubåt. Luftfarkost kan vara civil eller militär och flygplan eller helikopter. Fartyg kan vara civilt eller militärt och stort eller mindre. Ubåt kan vara konventionell eller miniubåt. Detta steg kan även vara kombinerat, såsom att del av intransporten genomförs med helikopter till ett fartyg eller ubåt, där omlastas specialförbandet till fartyget eller ubåten och fortsätter sin intransport. Detta genomförs oftast vid plötsligt uppkomna operationer.

Oaktat kommer specialförbandets intransport komma till en brytpunkt där en mer dold förflyttning måste påbörjas, denna punkt kommer hädanefter benämnas som omlastningspunkt, detta är även ett beslutstillfälle om operationen skall fortgå eller ej d.v.s. har motståndaren påbörjat ett agerande som kan röja operationen, föreligger det stora risker p.g.a. vädret m.m. För att öka operationssäkerheten används, oftast, inte samma omlastningspunkt vid in- och uttransporten, transportmedel kan även variera t.ex. ett fartyg kan utnyttjas för intransporten medan ubåt utnyttjas för uttransporten osv. Det kritiska momentet i denna fas är när själva omlastningen genomförs t.ex. om en patrull utnyttjar kajaker för att bli upphämtad med ubåt osv.

Bild 2. Exempel på in-/urnästling.
In-/urnästling. Vid omlastningspunkten påbörjas eller avslutas in-/urnästling för specialförbandet. Här har specialförbandet ett antal olika metoder att tillgå för att genomföra sin in-/urnästling. Generellt kan dock följande fem kategorier ses som vanligast, ytsimning, dykning, motorbåt, kajak eller dykfarkost. På samma sätt som att omlastningspunkten varieras vid in-/uttransport så skall in-/urnästlingsväg aldrig vara densamma, då detta kan medföra att specialförbandet går in i ett bakhåll. En styrande faktor blir specialförbandets stridsvärde, då de kommer exponeras för väta m.m. kan dess stridsvärde snabbt nedgå, varvid dels längden på in-/urnästlingen dels metoden anpassas utifrån hur påverkat stridsvärdet kommer bli.

Vägvalet från omlastningspunkten under in-/urnästlingen läggs även på sådant sätt att optisk och elektronisk upptäckt minimeras i största möjliga mån. Den svenska skärgården får här ses som ett exemplariskt geografiskt område att kunna utnyttja, då mängden öar, kraftigt försvårar elektronisk och optisk upptäckt. Dock utgör det även navigatoriska svårigheter då det krävs flertalet riktningsändringar o.dyl. som kan försvåra in-/urnästling.

Landstigning/Sjösättning-Nedstigning. Landstigning/Sjösättning-Nedstigning påbörjas på ett säkert avstånd från stranden, oftast utanför praktiskt skjutavstånd från eldhandvapen, med att en mindre del förflyttar sig mot land/stranden för att rekognosera och säkerställa att platsen är öde. Därefter ansluter resterande del av förbandet. Mottagningskommitté kan även utnyttjas från t.ex. stödnätverk, dessa signalerar då till förbandet avseende status på platsen. På land skall det finnas minst finnas två olika marschvägar till och från landstignings-/sjösättnings-/nedstigningsplatsen så att förbandet dolt kan komma till och från det. Platsen i övrigt skall även vara insynsskyddad i största möjliga mån, så förbandet kan arbeta dolt.

Förbandet planerar även för alternativa landstignings-/sjösättnings-/nedstigningsplatser. Detta kan givetvis medföra ett antal problem, om inte samtlig utrustning medförs, eller göms i upplag längre in på land, om utrustning lämnas vid en landstigningsplats som sedan ej kan brukas p.g.a. att den är röjd/upptäckt. Dessa alternativa landstignings-/sjösättningsplatser bör placeras, om det är möjligt, inom bredden för de minst två olika in-/ och utmarschvägarna från landstignings-/sjösättningsplatsen.

Skall materiel kvarlämnas så skall den även vara lämplig för upplagstjänst antingen på land eller i vattnet med de faktorer som påverkar detta. Landstignings- och sjösättningsplats kan givetvis vara olika om förbandet medför all utrustning, detta kräver dock att det enbart är en kortare sträcka som förbandet kommer förflytta sig på land. Utnyttjas kajaker eller mindre motorbåtar, kan dessa gömmas i skrevor o.dyl. eller sänkas i vattnet. Dykfarkoster har även förmågan att lämnas på botten för att sedan bemannas igen av personalen alternativt att dessa enbart utnyttjas vid in-/urnästlingen och återgår till en moderfarkost för att sedan utnyttjas vid upphämtning av specialförbandet.

Bild 3. Exempel på in- och utmarsch.
In-/Utmarsch. På samma sätt som in-/urnästlingen till sjöss skall kunna genomföras med minst en ordinarie och en alternativ väg, byggs in- och utmarschen för förbandet upp på motsvarande sätt. Man skall kunna genomföra marschomläggning under tiden mellan de två planerade vägarna i syfte att kunna parera uppkomna problem, utan att större tidsförluster uppstår. Oftast indelas marschvägen i risker d.v.s. hur hög sannolikhet det råder för upptäckt eller strid och därmed att man t.ex. måste anpassa marschhastighet eller vidta andra marschtekniska åtgärder såsom passiva eller aktiva åtgärder mot förföljande.

Exempel på företag i fredstid. Specialförbandet erhåller uppgiften 2-4 veckor innan operationen skall påbörjas. Företaget planeras och förövas så realistiskt som möjligt och i snarlik terräng som där uppgiften skall lösas, om möjligt används fullständiga tidsförhållanden. Förbandet ilastar en civil segelbåt som nyttjas för intransporten och agerar civilklädda, utrustningen göms i särskilt tillverkade gömslen på segelbåten. I skydd av mörkret når segelbåten omlastningspunkten, fyra operatörer ilastar med dykutrustning samt transporthjälpmedel. Förbandet rör sig mot landstigningsplatsen, hitom landstigningsplatsen döljs transporthjälpmedlet i vattnet, därefter tar sig förbandet i land. Förbandet förflyttar sig inåt land och löser en rekognoseringsuppgift. Därefter förflyttar de sig åter ut till sjösättnings-/nedstigningsplatsen och tar sig med hjälp av transporthjälpmedlet vidare ut till en ny omlastningspunkt där ett utåt sett civilt fiskefartyg ligger till sjöss och ilastar detta fartyg för att därefter uttransporteras ur operationsområdet.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Department of The Army. FM 31-20 Special Forces Operational Techniques. Washington D.C: Department of The Army. 1965.
Department of The Army. FM 31-20 Special Forces Operational Techniques. Washington D.C:
Department of The Army. 1971.
Department of The Army. FM 100-2-2 THE SOVIET ARMY: Specialized Warfare and Rear Area Support. Washington D.C: Department of The Army. 1984.
Department of The Army.. TC 31-29 Special Forces Operational Techniques. Washington D.C: Department of The Army. 1988.
Department of The Army. TC 31-25 Special Forces Waterborne Operations. Washington D.C: Department of The Army. 1988.

Jansson, Nils-Ove. Omöjlig ubåt: stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet. Göteborg: Nils-Ove Jansson, 2014.
Gustafsson, Bengt. Sanningen om ubåtsfrågan: ett försök till analys. Stockholm: Santérus, 2010.
Svensson, Emil. Under den fridfulla ytan. Stockholm: Marinlitteraturföreningen, 2005.


söndag 16 april 2017

Centrumpunkt?

Reflektion

Gotland förefaller återigen blivit ett högaktuellt område, med tre stycken höga besök under den kommande veckan (V716). Den 18APR2017 kommer Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, presentera regeringens vårbudget på Gotland. Här behöver valet av plats och individ ej ha något samband. Men det är onekligen intressant att notera hur man väljer att presentera vårbudgeten på den plats som för tillfället får anses vara en av Sveriges tydligaste säkerhetspolitiska brännpunkter, gentemot omvärlden, där även ett återtagande av militär förmåga fortgår.

Samtidigt kommer även en Amerikansk delegation besöka Gotland, under ledning av den fyrstjärniga generalen, David G. Perkins, som är chef över United States Army Training and Doctrine Command (TRADOC). TRADOC ansvarar för utbildningen samt doktrinär utveckling av den amerikanska armén. Sveriges Arméchef, General Karl Engelbrektson, samt chefen för förbandsproduktionen, Brigadgeneral Anders Callert, kommer vara representanter från den svenska Försvarsmakten vid besöket.

Enligt en av Försvarsmaktens informatörer som SVT intervjuat, skall den Amerikanska delegationen haft önskemål om att besöka Gotland. Under besöket kommer de bl.a. besöka Tofta skjutfält och informeras om återtagandet av den militära förmågan på ön, en enklare översikts flygning, med helikopter, över Gotland kommer även genomföras. Därtill kommer de även diskutera Gotland och Sveriges strategiska betydelse i Östersjöregionen.

Under onsdagen, 19APR2017, kommer även Sveriges Statsminister, Stefan Löfven, besöka Gotland. Statsministerns fokus förefaller vara att, dels besöka och träffa militära befattningshavare, dels kontrollera hur återtagandet av den militära förmågan på Gotland fortskrider. Besöket är av officiell karaktär men förefaller vara av mer informell framtoning där Statsministern vill följa verksamheten på plats, kontra formella dragningar, det vill säga han vill själv skapa sig en adekvat bild av återtagandet.

Således, under nästa vecka kommer tre högprofils besök genomförs på Gotland, där tyngdpunkten i grund och botten sannolikt ligger på Gotlands geostrategiska läge och de säkerhetsmässiga implikationerna det har i Östersjöregionen. Gotlands geostrategiska läge är i sig ingen nyhet i den pågående intressekonflikten mellan de västliga länderna och Ryssland. Vad som gör det intressant är att dels en amerikansk fyrstjärnig general på plats vill bilda sig en uppfattning och diskutera Gotlands strategiska betydelse, dels att Sveriges Statsminister intresserar sig för hur det militära återtagandet fortskrider, vilket får anses vara något anmärkningsvärt.

Detta blir väldigt intressant kopplat till att Sveriges Utrikesminister, Margot Wallström, i mitten av mars 2017, påtalade att spänningarna i Östersjöregionen till del skall ha minskat. Sett till hur den negativa säkerhetsutvecklingen har fortskridit, hade dessa högprofils besök av både Sveriges Statsminister och den Amerikanska delegationen i sådant fall varit mer logiska om de hade genomförts under t.ex. 2015-2016. Kontra nu, om spänningarna till del skall ha minskat.

Ur det amerikanska perspektivet kan man förstå intresset ur två dimensioner, som dock går hand i hand med varandra. Det ena är amerikansk och svensk övningsverksamhet (vilket skulle kunna förklara besöket av TRADOC), där befälhavaren för de amerikanska styrkorna i Europa, General Ben Hodges, redan under 2016 uttryckte ett önskemål om att t.ex. förflytta kvalificerat luftvärn till och från Sverige. Det andra är den ökade amerikanska truppnärvaron i Östersjöregionen sedan inledningen av 2017. Vilket givetvis ökar intresset på de förhållanden som påverkar dessa förbands operativa förutsättningar. Dock så går detta hand i hand med varandra, då det ytterst syftar till att möjliggöra amerikansk operativ effekt i Östersjöregionen, i händelse av en väpnad konflikt.

Statsministerns besök och valet av att Försvarsministern presenterar vårbudgeten på just Gotland kan sannolikt ses ur två dimensioner. Den ena dimensionen är att det redan är känt, att del av de ytterligare 425 miljoner som tillförs Försvarsmakten i budgeten, är öronmärkta för luftvärn på Gotland. Vilket i sådant fall skall bekräftas och betonas i och med Försvarsministerns presentation på Gotland, att återtagandet av den militära förmågan på Gotland fortskrider. Vilket skulle kunna förklara varför Statsministern befinner sig på Gotland dagen efter vårbudgeten har presenterats, för att understryka detta återtagande. En ytterligare om än kanske mindre trolig förklaring är att ytterligare satsningar kommer presenteras. Varvid Statsministern dagen efter dessa har presenterats understryker satsningarna, genom att besöka ett av Försvarsmaktens tyngre återtaganden, inom ramen för den försämrande säkerhetssituationen och därmed understryka de ev. ytterligare satsningarna.

Den andra dimensionen är den försämrade situationen mellan USA och Ryssland som ett led av de senaste två veckornas händelseutvecklingar på ett globalt plan, nu börjat ge återverkningar på det svenska närområdet. Varvid både Statsminister och Försvarsminister, men främst Statsministern, genomför en säkerhetspolitisk markering med att visa närvaro på det som får anses vara den svenska frontlinjen i den nu pågående kraftmättningen mellan Ryssland och USA.

Oaktat, så visar det på att den svenska utrikesministerns uttalande om att säkerhetssituationen i Östersjöregionen till viss del skall ha förbättras, inte är hela bilden. Hade så varit fallit torde Statsministern inte avsatt, mer eller mindre, en hel dag för att sätta sig in i hur återtagandet av den militär förmågan på Gotland fortskrider, inte heller skulle en större amerikansk delegation explicit välja att besöka Gotland samt diskutera Sveriges strategiska betydelse i Östersjöregionen.

Sammantaget ger det en bild av att säkerhetssituationen i Östersjöregionen fortsatt är instabil och väldigt snabbt kan förändras till det sämre, med militära maktdemonstrationer som vid incidenter snabbt kan eskalera till i värsta fall en väpnad konflikt. Det visar även på att Sverige än mer är en centrumpunkt likt det förra kalla kriget, i kraftmättningen mellan en huvuddel av de västliga länderna och Ryssland.

Have a good one! // Jägarchefen

söndag 9 april 2017

En vecka i Januari, som blev en månad

Sammanfattning

Under nästintill fyra veckors tid genomfördes större övningsverksamhet i Rysslands västra strategiska riktning, totalt sex veckor om den vitryska övningsverksamheten inräknas. Denna övningsverksamhet var sannolikt från rysk sida, dels en förövning inför Zapad-2017, dels en styrkedemonstration. Denna styrkedemonstration var sannolikt riktad gentemot NATO initiala styrkeförstärkningar till, dels de baltiska medlemsstaterna, dels Bulgarien och Rumänien. Troligtvis utgjorde även den vitryska övningsverksamheten en del i denna styrkedemonstration, men även en förövning samt stridsvärdeskontroll inför Zapad-2017.

Analys
Bild 1. Centrala militärdistriktet (MD C).

Inledning. Under V704, 23-29JAN2017, förefaller en större och m.h.t. de delar som kontrollerades, strategisk beredskapskontroll genomförts i Ryssland. Vad som får anses vara anmärkningsvärt är avsaknaden av publicitet kring de båda kontrollerna. Beredskapskontroller av större omfattning brukar generellt följas upp med många artiklar, de mindre på brigadnivå och nedåt brukar enbart få en kortare notis. I detta fallet rör det sig, dels om de ryska luftlandsättningstrupperna, dels om det centrala militärdistriktet (MD C), vilket i sammanhanget får anses vara väldigt stora förbandsmassor.

Den första nyheten avseende MD C beredskapskontroll, förefaller publicerats efter dess genomförande. Den 31JAN2017 meddelar det ryska Försvarsministeriet att förband inom de federala distrikten Sibirien, Ural och Volga genomfört en veckolång beredskapskontroll d.v.s. under perioden 23-29JAN2017. Mark- och luftstridskrafter skall deltagit i kontrollen. Denna kontroll skall bl.a. omfattat uppgiftslösning i stridsgrupper, ledning av dessa förband, förflyttning m.m. skall även övats. Totalt skall MD C i dagsläget innefatta 21 bataljonsstridsgrupper, d.v.s. behovs- och förmågesammansatta enheter, med kontrakterad personal.1

Bild 2. Exempel på sammansättning av rysk bataljonsstridsgrupp.
Den 201. militärbasen i Tadzjikistan, som sorterar under MD C, omfattades även av beredskapskontrollen, det aktuella förbandet påbörjande en beredskapskontroll, enligt en nyhetsnotis publicerad den 23JAN2017.2 Vid efterkontroll av nyhetsrapporteringen kan det även konstateras att ryska jägar-/specialförband i MD C övade under den aktuella veckan, vilket torde vara knutet till den aktuella beredskapskontrollen.3

Det centrala militärdistriktet utgör, dels Rysslands strategiska reserv, dels dess andra echelong i syfte att kunna förstärka någon av de strategiska riktningarna vid genomförandet av militära operationer. Distriktet har två arméer den 2. och 41. där den 2. bedöms vara inriktad mot västra och södra militärdistriktet (MD V och S) medan den 41. bedöms vara inriktad mot det östra militärdistriktet (MD Ö).4 Sett till det geografiska område som kontrollen omfattat, bör både 2. och 41. armén deltagit i beredskapskontrollen, huruvida samtliga förband gjorde det är oklart m.h.t. den bristfälliga rapporteringen.

Den 23JAN2017 delgavs att de ryska luftlandsättningstrupperna hade påbörjat en beredskapskontroll som skulle pågå i fem dagar, kontrollen skulle ledas av chefen för luftlandsättningsstyrkorna, Generallöjtnant Andrej Serdjukov. Hur många förband som deltagit får anses vara något oklart m.h.t. den bristfälliga rapporteringen kring kontrollen, uppfattningen man får är dock att den berörde samtliga förband i någon omfattning. Kontrollen förefaller fortlöpt enligt tidigare mönster, förbanden har intagit högsta beredskap, därefter förflyttats till koncentrationsområde, därefter förflyttning till ett operationsområde där de slutligen löst tilldelade uppgifter.5

Bild 3. Markförband inom MD C.
De ryska luftlandsättningsstyrkorna är avsedda för strid på en motståndares djup. Exempel på uppgifter är att verka mot, en motståndares lednings- och sambandsfunktioner, förbindelselinjer, störa mobilisering m.m. De kan även utnyttjas för att öppna nya taktiska eller operativa riktningar inom ramen för en operation. Huvuddelen av de ryska luftlandsättningsstyrkorna är grupperade i västra Ryssland. Totalt omfattar luftlandsättningsstyrkorna fyra divisioner varav två är luftlandsättningsdivisioner och två är luftburna divisioner, utöver det finns det även fyra luftburna brigader.6

Varje division eller brigad, inom luftlandsättningstrupperna, har en bataljonsstridsgrupp i högre beredskap för att omedelbart kunna påbörja lösande av uppgifter. Totalt skall det finnas 10 bataljoner inom luftlandsättningstrupperna som är helt bemannade med kontraktsanställda, utöver den 31. brigaden som helt består av kontraktsanställd personal. En luftlandsättningsdivision bedöms avdelas som strategisk reserv i händelse av en väpnad konflikt. Luftlandsättningsstyrkorna utgör även kärnan i de snabbinsatsförband man försöker skapa i Ryssland, därmed en avgörande komponent i det nya operativa tänkandet.7

Ytterligare en indikator på att något utanför normalbilden skede under den aktuella veckan, är de flygplansrörelser som går att följa på t.ex. Radarbox24 över USA signalspaningsflygplan. Under vecka 704 genomfördes totalt fyra signalspaningsflygningar med RC-135 i Östersjöregionen, veckan före (v703) och efter (v705) genomfördes två stycken för respektive vecka.8 Således måste något tilldragit sig ett ökat intresse under den aktuella veckan (V704), sannolikt var det de båda beredskapskontrollerna som skapade den ökade inhämtningen.

Vad är det då som gör denna beredskapskontroll intressant? Som tidigare nämnts utgör dessa två delar d.v.s. MD C samt VDV två viktiga komponenter för genomförande av ryska militära operationer. Dessa två delar krävs för att kunna genomföra någon form av militär operation, på markarenan, i den norra, västra, södra eller östra strategiska riktningen (militärdistrikt), tillsammans med de redan grupperade förbanden som finns inom respektive strategisk riktning. Därtill får det anses att luftlandsättningsstyrkorna är bland de förband som har högst stridsvärde hos de ryska väpnade styrkorna. Detta gör övningsverksamheten intressant.
Bild 4. Högre förband inom luftlandsättningstrupperna.

Vad som i sammanhanget gör de beskrivna beredskapskontrollerna än mer intrikat, är den efterföljande beredskaps-/stridsvärdeskontrollen i Vitryssland, som påbörjades efter den ryska strategiska beredskapskontroll under V704. Den vitryska kontrollen startade 30JAN2017 och avslutades 06MAR2017.9 Vad som kan vara något missvisande är att benämna det beredskapskontroll, då det snarare får anses vara en övergripande kontroll över sex veckors tid, av en rad förband, funktioner och förmågor hos de vitryska väpnade styrkorna. Därtill inkallades även cirka 3,000 reservister ur lokalförsvarsförband.

Vitryssland får anses utgöra en viktig komponent för skyddet av Ryssland, i vad som kan beskrivas som den sydvästra strategiska riktningen. Främst för att Vitryssland utgör en form av buffertområde för Ryssland gentemot NATO.10 Det generella stridsvärdet hos de vitryska väpnade styrkorna får anses som lågt, i huvudsak torde de vitryska förbanden främst kunna lösa försvarsuppgifter, några undantag finns såsom dess luftlandsättnings-/specialförband.11 Vilket sannolikt är en förklaring till varför den ryska 1. stridsvagnsarmén har Vitryssland som operationsriktning,12 dels kunna garantera skyddet i den sydvästra strategiska riktningen, dels tillföra en offensiv komponent m.h.t. de vitryska förbandens låga stridsvärde, vilket torde vara det främsta skälet.

Vitryssland har tidigare genomfört beredskapskontroller,13 vad som dock får anses vara avvikande med den senast genomförda är, dels längden, dels tidpunkten den inträffade vid, i direkt anslutning till den avslutade strategiska ryska beredskapskontrollen under V704. Troligtvis är dessa beredskapskontroller sammankopplade på något sätt.

Vad som även blir intressant är de två, större, efterföljande ryska beredskapskontrollerna, som genomfördes parallellt med den långa vitryska beredskaps-/stridsvärdeskontrollen. De ryska luft- och rymdstridskrafterna genomförde mellan 07FEB2017-10FEB2017 enligt officiell rapporteringen en beredskapskontroll, enligt andra startade kontrollen redan 31JAN2017. Denna kontroll omfattade cirka 45,000 individer och 1,700 materielslag, bl.a. 150 luftfarkoster och 200 luftvärnssystem. Ett något avvikande, men intressant, moment i denna beredskapskontroll var även att enheter ur järnvägstrupperna inom MD V kom att omfattas. Totalt rörde det sig om cirka 1,000 soldater och 400 materielslag vid enheter ur järnvägstrupperna i Smolensk och Rjazan oblast.14

Den 13FEB2017 meddelade det västra militärdistriktets (MD V) presstjänst att en beredskapskontroll hade påbörjats med ett markrobotförbanden inom distriktet.15 Därefter delgavs den 14FEB2017 att ytterligare delar av MD V omfattades av en beredskapskontroll, förband såsom motoriserat infanteri, luftvärn, arméflyg men även militärkommissariatet (mobiliseringsmyndighet) i St Petersburg, Novgorod och Pskov oblast samt Karelska republiken.16

Den 15FEB2017 meddelades att de ingående förbanden hade utgångsgrupperat på tre stycken övningsfält (Strugi Krasnie, Kamenka och Luga), d.v.s. de hade genomfört förflyttning till sina områden är uppgiften/-erna skulle lösas. Där skulle förbanden prövas och utvärderas avseende vilket stridsvärde samt samarbetsförmåga de hade.17 Leningrad Örlogsbas omfattades även av beredskapskontrollen, totalt ingick över 10 stycken fartyg i kontrollen, bl.a. mindre ubåtsjaktfartyg, isbrytare och minsvepare. Ingående övningsmoment skall ha varit att bl.a. varit för isbrytarna att öppna farleder för att fartyg skulle kunna löpa ut till olika områden i Östersjön.18

Bild 5. Högre förband ingående i 6. Armén.
Intressant att notera är att det förefaller enbart vara den 6. Armékårens förband som involverats i beredskapskontrollen, sett till den geografiska yta som omfattats av beredskapskontrollen, avvikelsen är markrobotförbandet som var i Ivanova Oblast. Den 6 Armékåren har bedömt Baltikum som operationsriktning m.h.t. dess grupperingsplatser. Sannolikt övade den ingående flottstyrkan hur ytstridsfartyg skulle lämna flottbas i ett skymningsläge eller vid väpnad konflikt m.h.t. de ingående förmågorna. Återigen rör det sig här om vad som förefaller vara relativt stora förbandsmassor som övats, men med ytterst lite information som publicerats, jämfört med tidigare år.

Inledningsvis går det att notera ett intressant nytt mönster, dels förefaller Ryssland genomföra efterrapportering av beredskapskontroller, något som givetvis kan ha skett tidigare utan de skrivit ut det ,som nu är fallet. Dels förefaller de även minskat ned vad och hur mycket som rapporteras avseende beredskapskontrollerna. Tidigare har man fått inta en väldigt kritisk granskande roll till det som rapporteras, då både förmågor och storlek på övningar stundtals kan ha varit överdrivna, nu försöker de snarare begränsa allt som rapporteras kring beredskapskontrollerna. Därtill är det vid övningar som får anses vara av karaktären där de kan uppnå en hög grad av publicitet, inom ramen för en ”öppen” styrkedemonstration.

Därefter är det intressant att notera hur Ryssland under nästan en månads tid genomfört en sammanhängande större övningsverksamhet som skulle kunnat varit riktad mot den västliga strategiska riktningen, här inräknas luftlandsättningsförbanden under den första veckan. Vad som även kan vara intressant att notera, är uppgifterna om starten avseende luftförsvarskontrollen ej är den 31JAN2017, så har man lyckats sänka tiden för insättande av förband gentemot tidigare år då dels luftförsvarskontrollen, dels 6. Armékårens kontroll enbart är fyra dygn (eventuellt tre dygn). Därtill blir det synnerligen intressant med Vitrysslands långvariga beredskaps-/stridsvärdeskontroll som korrelerar med del av tiden för den ryska övningsverksamheten.

Slutligen ger detta upphov till en befogad frågeställning, varför detta förändrade beteende? Här kan givetvis en stor mängd, mer eller mindre troliga förklaringsmodeller utnyttjas. Dock kommer jag fokusera på vad jag anser är fyra troliga, den första är styrkedemonstration gentemot NATO, den andra är styrkedemonstration gentemot Vitryssland, den tredje är förövning inför Zapad-2017 och den fjärde är krigsrädsla.

Zapad-2017. Årets strategiska övning Zapad-2017 har beskrivits i ett tidigare inlägg på denna blogg. Den senaste tiden har ytterligare uppgifter framkommit. Enligt den tidigare SACEUR, General Phillip Breedlove, så kan den kommande strategiska övningen omfatta mellan 100,000 – 200,000 individer,19 vilket var samma slutas som nåddes i den tidigare nämnda bedömningen. Därtill förefaller Litauens President, Dalia Grybauskaite, vara märkbart oroad över den kommande strategiska övningen och vad den skulle kunna medföra. Oron är så påtaglig att de baltiska staterna kommer begära ytterligare stöd/skydd under den aktuella tidsperioden för övningen (14–20SEP2017),20 sannolikt även ett tag före och efter genomförandet av övningen.

Sedan tidigare är det känt att scenariot för Zapad-2017, kommer vara inriktat mot högintensiv strid gentemot en högteknologisk motståndare d.v.s. NATO. Detta framförs även av Ryssland själva, då de upplever förstärkningen till de baltiska NATO medlemsstaterna och Polen som ett hot, vilket kommer dimensionera scenariot för övningen.21 Vad som även är känt sedan tidigare är att förberedelserna inför Zapad-2017, förefaller startat redan under våren 2016 i MD V.22 Vilket logiskt skulle förklara att de ryska väpnande styrkorna redan nu påbörjar övningsförberedelser inför denna övning.

Då scenariot för Zapad-2017 är utformat efter en väpnad konflikt mellan Ryssland och NATO, är det inte mer än logiskt att MD C samt VDV kommer omfattas av den, då båda dessa delar utgör nyckelkomponenter i händelse av en väpnad konflikt mellan Ryssland och NATO. Vilket skulle kunna förklara den något annorlunda kombinationen i samtidighet för beredskapskontroller. Vad det ej förklarar är den väldigt låga graden av publicitet, sannolikt var hela MD C samt VDV involverad i en beredskapskontroll under V704 och mängden rapporter från det kan sammanfattas i mindre än 10 stycken officiella.

Vad som även är känt sedan tidigare är att Vitryssland kommer delta i denna strategiska övning, vilket skulle kunna förklara deras beredskaps-/stridsvärdeskontroll. Då det skulle kunna var ett led i att identifiera utbildningsbehov intill dess att övningen skall genomföras. Vad som blir avvikande är dock längden, vilket faller utanför normalbilden för kontroller, då dessa oftast är kortvariga för att validera ett antal grundläggande moment som förband ej skall kunna förbereda sig inför, ej utgöra en längre övning, om än med olika förband som nu sannolikt han förbereda sig, så som nu förefaller vara fallet.

Vad som dock skulle tala emot att det handlar om förberedelser inför Zapad-2017 är att de ryska värnpliktiga som nu ligger inne och sannolikt genomgått befattningsutbildning, är hemförlovad vid den sannolika övningstidpunkten.23 Dock så skriver de att man övat bataljonsstridsgrupper, vilket i huvudsak innebär att det är de kontrakterade soldaterna som övats, vilket skulle kunna tala för Zapad-2017. Ytterligare en faktor som talar emot Zapad-2017 är att vinterstrid kontra barmarksstrid skiljer sig en hel del, ffa. då det kommer till förbandstaktik.

Styrkedemonstration mot NATO. Ryssland anser att den nu pågående deployeringen av NATO förband till de baltiska staterna samt Polen, totalt cirka 4,000 soldater med utrustning,24 utgör ett hot mot dess säkerhet.25 Att Ryssland utnyttjar övningsverksamhet som ett medel för maktprojecering har tydligt accentuerats sedan 2013 och framåt.26 Beredskapskontrollerna korrelerar i tid med när de första förstärkningsdelarna anlände till Baltikum,27 sedan tidigare fanns amerikanska förband i Polen.

Således en rimlig förklaring skulle kunna vara en styrkedemonstration gentemot NATO, då de första förbanden började anlända i Baltikum. Vad som dock skulle kunna tala emot det är att den större markkomponenten övades i MD C, vilket ligger långt bort från de baltiska staterna, kontra 6. Arméns övning som ur styrkedemonstrations sammanhang får anses vara liten, om än markant större än de förband som NATO tillför de baltiska staterna. Givetvis kan den ökade inhämtning varit ett led i att fastställa om några operativa transporter var på väg att genomföras av, dels luftlandsättningstrupperna, dels förband ur MD C, till geografiska områden nära de baltiska staterna, vilket skulle kunna tala för styrkedemonstration. Detta skulle även innebära att Vitryssland aktivt deltagit i denna maktprojecering, då deras beredskapskontroll korrelerar i tid med de övriga förstärkningarna och den ryska övningsverksamheten.

Styrkedemonstration mot Vitryssland. I ett tidigare inlägg på denna blogg, berördes de mer ansträngda relationerna mellan Vitryssland och Ryssland som uppstått under det sista kvartalet av 2016 och det inledande av 2017. Att relationerna är ansträngda bekräftades vid en presskonferens där Rysslands President, Vladimir Putin, deltog, den 28FEB2017.28 Vad som blir intressant i sammanhanget, är mötet mellan sekreteraren i det ryska säkerhetsrådet, Nikolaj Patrushev, och dennes vitryska motsvarighet den 01MAR2017. Där de skall haft konsultationer om bl.a. det regionala säkerhetsläget, men även den kommande strategiska övningen Zapad-2017.29

Vad som skulle kunna tala för att de ryska beredskapskontrollerna har varit riktat mot Vitryssland är den retoriska konflikt som förefaller uppstått mellan de båda länderna. Därtill den Vitryska beredskaps-/stridsvärdeskontrollen som påbörjades den 30JAN2017 och avslutades 06MAR2017, som skulle kunnat vara ett sätt att höja den egna beredskapen. Vad som dock talar emot detta är, dels en övning under V709 i Pskov mellan ryska och vitryska luftlandsättningsförband,30 dels en i samövning med luftlandsättningsförband 28MAR2017-08APR2017.31 Hade det varit en kraftigt försämrad säkerhetssituation mellan de båda staterna, hade sannolikt dessa två samövningar inte genomförts av Vitryssland, då de vitryska luftlandsättningstrupperna får anses vara ett av de få förbanden med högt stridsvärde i Vitryssland.

Därutöver så godkände Vitrysslands President, Aleksandr Lukasjenko, riktlinjerna för Zapad-2017 den 20MAR2017, samt ett ej publicerat protokoll avseende det gemensamma luftförsvaret undertecknades den 10MAR2017.32 Detta skulle kunna indikera på att de försöker förbättra de ekonomiska relationerna mellan Vitryssland och Ryssland, genom att göra eftergifter på den militära arenan. Därtill har Lukasjenko vid de tidigare retoriska utfallen mot Ryssland inte kritiserat säkerhetspolitiken, utan de säkerhetspolitiska uttalandena har snarare varit av harmonisk karaktär. Troligtvis skiljer Vitryssland på ekonomisk retorik och praktisk säkerhetspolitik i de rysk – vitryska relationerna.

Detta skulle även förklara den ökade antivästliga retoriken som uppstått under mars månad från Lukasjenko, där han beskyller Polen och Litauen, men även Ukraina, för att understödja subversiva grupper i Vitryssland, samt utbilda dessa på sitt territorium. Något som i grund och botten skulle kunna omintetgöra de något förbättra relationerna som uppstått gentemot Europa under de senaste 1-2 åren. Detta kan givetvis även ha sin grund i det motstånd som uppstått gentemot lagförslaget att införa en skatt på arbetslösa, d.v.s. projicera ett yttre hot för att kunna omhänderta en inre destabilisering i landet.33

Krigsrädsla. Den avslutande möjligheten är att Ryssland genuint tror att NATO kommer angripa dem, varvid de senaste beredskapskontrollerna har varit ett sätt att höja beredskapen, då de ansett att en risk funnits för angrepp. Huruvida detta är ett sannolikt scenario eller ej, är väldigt svårt att avgöra. Historiskt vet vi att Sovjetunionen under de inledande åren av 1980-talet, såg framför sig ett överraskande kärnvapenangrepp från de västliga länderna.34 Den tidigare chefen för de ryska luftlandsättningsstyrkorna och nuvarande ordföranden i det ryska underhusets försvarskommitté, Vladimir Shamanov, uttalade sig den 20FEB2017 avseende det. Han menade på att en möjlighet fanns att NATO skulle kunna angripa Ryssland.35

Vad avser beredskapskontrollen 23-29JAN2017 skulle givetvis Ryssland kunnat anse att förberedelserna som genomfördes i Polen för vidare transport med delar av den amerikanska brigaden till bl.a. Tyskland, Rumänien och Bulgarien skulle kunna vara angreppsförberedelser, då trupptransporterna påbörjades under perioden för den aktuella beredskapskontrollen. Dock blir det något anmärkningsvärt att det är ett glapp på större ryska övningar med markförband inom MD V och C, som rapporteras, under två veckor då huvuddelen av transporterna genomförs, om det skulle röra sig om krigsrädsla.36 Givetvis skulle den vitryska beredskaps-/stridsvärdeskontrollen kunna vara en del av den öppna rapporteringen och Ryssland ej valt att rapportera något, då den vitryska verksamheten i huvudsak omfattade markförband.

Bild 6. Större övningsverksamhet under Januari - Mars 2017.
Beredskapskontrollen hos luftstridskrafterna 07-10FEB2017, ev. 31JAN2017-10FEB2017, korrelerar i tid med starten för de amerikanska kärnvapenstyrkornas övning Global Lightning 2017, som startade 07FEB2017 och pågick till 16FEB2017.37 Sett till det ryska övningsmönstret under den aktuella kontrollen, skulle det kunna vara ett agerande för att gardera sig gentemot ett möjligt angrepp, vilket även skulle kunna förklara uppgifterna om ett tidigare påbörjande av beredskapskontrollen i syfte att gardera sig, kontra påbörja spridning vid starten för den amerikanska övningen. Denna beredskapskontroll kan även varit en öppen gardering gentemot de trupptransporter som genomfördes under den aktuella perioden, samt en dold del med marktrupp kan ha hållits i beredskap.

Beredskapskontrollen som genomfördes 13-16FEB2017 inom MD V, korrelerar med trupptransporter som tidigare nämnts. Varvid det i sig skulle kunna innebära att man då höjt beredskapen för att kunna möta ett möjligt angrepp maa. de genomförda transporterna som på något sätt skulle kunna tolkas som en offensiv rörelse, eller att man då i slutskedet av trupptransporterna valde att officiellt delge att man påbörjat en beredskapskontroll, som egentligen hade pågått betydligt längre.

Vad det ej korrelerar mot är den efterföljande styrketillförseln av olika förband från NATO länder till de baltiska staterna. Där har ingen officiell rapportering om större rysk övningsverksamhet inom MD V eller C delgivits. Än mindre under t.ex. den norska övningen Joint Viking 2017, finns det några indikationer på att någon högre rysk beredskap skall ha intagits. Dock är det vad som går att utläsa via öppna källor. Däremot finns det andra skäl för att återkomma till ämnet krigsrädsla i ett senare inlägg.

En annan möjlighet som faller inom ramen för krigsrädsla, är rädslan för s.k. "färgrevolution" vilket skulle kunna vara en anledning till den tidigare diskuterade ryska och vitryska övningsverksamheten. Där man skulle kunna tänka sig en ökad militär övningsverksamhet för att projicera ett upplevt yttre hot, för att dämpa inre strömningar som kan påverka de sittande administrationerna. Vad som dock skulle tala emot detta är den låga graden av publicitet ffa. hos den ryska övningsverksamheten, bortsett från den genomförda luftförsvarsövningen.

Diskussion. Sammantaget vad som gör den senaste övningsverksamheten intressant är, att Ryssland förefaller kortat ned tiden för hur lång tid det får ta innan förbanden skall vara utgångsgrupperad för att kunna lösa uppgifter. De förefaller även minskat ned på mängden rapportering av den större övningsverksamheten samt även genomföra efterrapportering, något som givetvis kan ha genomförts tidigare, dock förefaller det inte genomförts tidigare kring större övningar såsom vid beredskapskontroller av hela militärdistrikt.

Utifrån tidigare resonemang kan vi troligtvis avskriva att övningsverksamheten har något med krigsrädsla att göra, fullständigt går det givetvis inte, men graden av sannolikhet får anses vara låg. Avseende de tre övriga alternativen, förövning inför Zapad, styrkedemonstration gentemot NATO och/eller Vitryssland, blir det något svårare att bedöma. Om den vitryska beredskaps-/stridsvärdeskontrollen skulle varit en motåtgärd gentemot den ryska övningsverksamheten, så blir det väldigt kontraproduktivt att samtidigt samöva och planera kommande övningar i närtid med varandra. Det tyder ej på att Vitryssland uppfattat Ryssland som ett hot, ej heller på att den vitryska verksamhet skall ha varit en beredskapshöjande åtgärd. Varvid styrkedemonstration gentemot Vitryssland även kan avskrivas.

Vad som talar för att det rör sig om en förövning inför Zapad-2017 är övnings storlek och det därav, sannolikt, kommer innefatta förband från andra militärdistrikt. Därtill kräver de större övningarna oftast att förbanden börjar i god tid och förövar sin verksamhet för att identifiera brister gentemot de ställda övningsmålsättningarna, så att dessa kan uppnås. Vad som dock är intressant är hur den ryska övningsverksamhet korrelerar väl i tid med den initiala förbandsspridningen för NATO styrkeförstärkning till, dels de baltiska staterna, dels till Rumänien och Bulgarien. Vilket även skulle kunna innebära att det utgjorde en styrkedemonstration gentemot NATO.

Slutsats

En möjlig förändring i rysk övningsverksamhet kan ha påbörjats, där de försöker korta ned tiden från det att ett förband erhåller order om att inta högsta stridsberedskap intill dess att de skall påbörja lösande av stridsuppgifter. Ett möjligt tidsförhållande förefaller vara att inom 24 timmar skall de befinna sig vid den plats där lösandet av stridsuppgiften skall påbörjas, kontra de tidigare 36-48 timmarna det rört sig om.

Sannolikt utgjorde den berörda ryska övningsverksamheten, dels en förövning inför Zapad-2017, dels en styrkedemonstration gentemot NATO initiala spridning av förband utifrån den beslutade styrkeförstärkningen. Troligtvis utgjorde den vitryska beredskaps-/stridsvärdeskontrollen en del i denna styrkedemonstration samt utgjorde även en kontroll avseende de vitryska förbandens utbildningsståndpunkt, främst officerarnas förmåga att leda förband, inför Zapad-2017.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)
BeLTA 1, 2, 3 (Engelska)
Cable News Network 1 (Engelska)
CBS News 1 (Engelska)
Central Intelligence Agency 1 (Engelska)
Deutsche Welle 1 (Engelska)
European Council on Foreign Relations 1 (Engelska)
Gazeta.ru 1 (Ryska)
GTRK Pskov 1 (Ryska)
Ośrodek Studiów Wschodnich 1, 2 (Engelska)
Reuters 1, 2, 3 (Engelska)
RIA Novosti 1, 2 (Ryska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 (Ryska)
Sveriges Television 1 (Svenska)
TASS 1, 2, 3 (Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2 (Svenska)
TvZvezda 1, 2 (Ryska)
U.S. Army Europe 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Engelska)
U.S. Strategic Command 1, 2 (Engelska)
Valstybes Saugumo Departementas 1 (Engelska)
Vitrysslands Försvarsministerium 1 (Ryska)

International Institute for Strategic Studies. Military Balance. Routledge: Oxford, 2017.

Slutnoter

1 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Na Urale, v Povolzh'ye i Sibiri zavershilas' masshtabnaya proverka boyegotovnosti voysk TSVO. 2017. http://structure.mil.ru/structure/okruga/centre/news/more.htm?id=12110276@egNews (Hämtad 2017-04-09)
Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. V Moskve sostoyalos' zasedaniye Kollegii Ministerstva oborony Rossii. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12115980@egNews (Hämtad 2017-04-09)
TASS. Massive combat readiness check completed in Russia’s Central Military District. 2017. http://tass.com/defense/927899 (Hämtad 2017-04-09)
2 TvZvezda. Rossiyskiye voyennyye podnyaty po trevoge v Tadzhikistane. 2017. http://tvzvezda.ru/news/forces/content/201701231024-a0gl.htm (Hämtad 2017-04-09)
Hedenskog, Jakob. Vendil Pallin, Carolina. Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2013. s. 52.
3 TvZvezda. Spetsnaz TSVO unichtozhil uzel svyazi "protivnika". 2017. http://tvzvezda.ru/news/forces/content/201701251039-ht8b.htm (Hämtad 2017-04-09)
4 Persson, Gudrun. Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2017. s. 74.
Hedenskog, Jakob. Vendil Pallin, Carolina. Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2013. s. 52.
5 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Desantniki otrabatyvayut deystviya po boyevoy gotovnosti. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12108891@egNews (Hämtad 2017-04-09)
GTRK Pskov. 76-ya diviziya prinyala uchastiye v masshtabnoy voyenno-strategicheskoy trenirovke VDV Rossii. 2017. http://www.gtrkpskov.ru/news-feed/news/501739-76-ya-diviziya-prinyala-uchastie-v-masshtabnoj-voenno-strategicheskoj-trenirovke-vdv-rossii.html (Hämtad 2017-04-09)
6 Persson, Gudrun. Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2017. s. 34-36.
Hedenskog, Jakob. Vendil Pallin, Carolina. Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2013. s. 28.
7 Persson, Gudrun. Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2017. s. 36, 48, 67.
Hedenskog, Jakob. Vendil Pallin, Carolina. Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2013. s. 28.
8 Minnesanteckningar förda avseende signalspaningsflygningar över Östersjöregionen samt Nordkalotten, V703-705.
9 BeLTA. Army readiness exercise begins in Belarus. 2017. http://eng.belta.by/society/view/army-readiness-exercise-begins-in-belarus-98326-2017/ (Hämtad 2017-04-09)
Ministerstvo oborony Respubliki Belarus. V Vooruzhennykh Silakh zavershilas' kompleksnaya proverka urovnya boyevoy gotovnosti. 2017. http://www.mil.by/ru/news/62171/ (Hämtad 2017-04-09)
10 Ośrodek Studiów Wschodnich. Trading off sovereignty. The outcome of Belarus’s integration with Russia in the security and defence field. 2013. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/osw-commentary/2013-04-29/trading-sovereignty-outcome-belaruss-integration-russia (Hämtad 2017-04-09)
11 International Institute for Strategic Studies. Military Balance. Routledge: Oxford, 2017, s. 203.
12 Valstybes Saugumo Departementas. National Security Threat Assessment. Valstybes Saugumo Departementas: Vilnius, 2016, s. 14.
13 BelTA. Belarus Armed Forces under comprehensive review. 2016. http://eng.belta.by/society/view/belarus-armed-forces-under-comprehensive-review-88159-2016/ (Hämtad 2017-04-09)
BelTA. Belarusian army in for another combat readiness test. 2016. http://eng.belta.by/society/view/belarusian-army-in-for-another-combat-readiness-test-89661-2016/ (Hämtad 2017-04-09)
14 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Po resheniyu Verkhovnogo Glavnokomanduyushchego Vooruzhennymi Silami nachalas' vnezapnaya proverka boyegotovnosti VKS Rossii. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12111084@egNews (Hämtad 2017-04-09)
Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. K vnezapnoy proverke VKS Rossii privlecheno okolo 45 tys. voyennosluzhashchikh i 1,7 tys. yedinits oruzhiya i tekhniki. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12111202@egNews (Hämtad 2017-04-09)
Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Voyenno-transportnaya aviatsiya pristupila k perebroske tekhniki i lichnogo sostava chastey VKS. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12111207@egNews (Hämtad 2017-04-09)
Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Boleye 20 ekipazhey dal'ney aviatsii perebazirovany na operativnyye aerodromy. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12111252@egNews (Hämtad 2017-04-09)
Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Sistema PVO Moskvy i Tsentral'nogo promyshlennogo rayona v khode vnezapnoy proverki boyegotovnosti VKS dokazala svoyu effektivnost. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12111711@egNews (Hämtad 2017-04-09)
Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Soyedineniya zheleznodorozhnykh voysk Zapadnogo voyennogo okruga podnyaty po trevoge na ucheniye. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12111184@egNews (Hämtad 2017-04-09)
Gazeta.Ru. Mikhail Khodarenok. VKS srazhayutsya za mikrofon. 2017. https://www.gazeta.ru/army/2017/03/02/10552511.shtm (Hämtad 2017-04-09)
15 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Raketnaya brigada ZVO podnyata po trevoge v ramkakh komandno-shtabnogo ucheniya. 2017. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12111854@egNews (Hämtad 2017-04-09)
16 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. V ZVO nachalas' vnezapnaya proverka boyevoy gotovnosti voinskikh chastey i soyedineniy. 2017. http://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12111950@egNews (Hämtad 2017-04-09)
17 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. V ZVO zavershilsya pervyy etap vnezapnoy proverki boyegotovnosti voysk. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12112018@egNews (Hämtad 2017-04-09)
18 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Komandovaniye ZVO provodit vnezapnuyu proverku boyegotovnosti Leningradskoy voyenno-morskoy bazy. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12111961%40egNews (Hämtad 2017-04-09)
19 CBS News. Reals, Tucker. Putin planning to send 100K troops to Baltic border for drills?. 2017. http://www.cbsnews.com/news/putin-100k-russian-troops-belarus-zapad-drill-baltic-nato-allies-phillip-breedlove/ (Hämtad 2017-04-09)
20 Reuters. Sytas, Andrius. Baltic states seek more NATO help ahead of Russian exercise. 2017. http://www.reuters.com/article/us-baltic-nato-russia-idUSKBN15O2HZ (Hämtad 2017-04-09)
Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. Żochowski, Piotr. Alyaksandr Lukashenka sharpens his rhetoric towards the West. 2017. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2017-03-22/alyaksandr-lukashenka-sharpens-his-rhetoric-towards-west (Hämtad 2017-04-09)
21 TASS. Russian defense minister says Moscow forced to take measures in response to NATO buildup. 2016. http://tass.com/politics/910178 (Hämtad 2017-04-09)
22 RIA Novosti. Shoygu: okolo 300 vnezapnykh proverok provedut v ZVO v 2016 godu. 2016. https://ria.ru/defense_safety/20160325/1396810214.html (Hämtad 2017-04-09)
23 Ośrodek Studiów Wschodnich. Wilk, Andrzej. Russian army justifies its reforms. 2013. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/osw-commentary/2013-06-26/russian-army-justifies-its-reforms (Hämtad 2017-04-09)
24 Reuters. Emmott, Robin. Siebold, Sabine. NATO agrees to reinforce eastern Poland, Baltic states against Russia. 2016. http://www.reuters.com/article/us-nato-summit-idUSKCN0ZN2NL (Hämtad 2017-04-09)
25 Cable News Network. Smith-Spark, Laura. Shubert, Atika. Poland welcomes thousands of US troops in NATO show of force. 2017. http://edition.cnn.com/2017/01/14/europe/poland-us-troops-nato-welcome/ (Hämtad 2017-04-09)
Sveriges Television. Olsson, Jonas. USA rustar kraftigt i Polen – Ryssland ser det som hot. 2017. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-rustar-kraftigt-i-polen (Hämtad 2017-04-09)
26 European Council on Foreign Relations. Galeotti, Mark. Heavy Metal Diplomacy: Russia’s Political Use of its Military in Europe since 2014. 2016. http://www.ecfr.eu/publications/summary/heavy_metal_diplomacy_russias_political_use_of_its_military_in_europe_since (Hämtad 2017-04-09)
27 Associated Press. NATO boosts its Baltic presence, new troops start to arrive. 2017. https://apnews.com/5c3d9014fd7b472a9ce7435daf461255/NATO-boosts-its-Baltic-presence,-new-troops-start-to-arrive (Hämtad 2017-04-09)
Deutsche Welle. German, Belgian troops arrive in Vilnius as part of NATO deployment. 2017. http://www.dw.com/en/german-belgian-troops-arrive-in-vilnius-as-part-of-nato-deployment/a-37259704 (Hämtad 2017-04-09)
28 Reuters. Pinchuk, Denis. Putin says sure will be able to solve disputes with Belarus. 2017. http://www.reuters.com/article/us-russia-kyrgyzstan-belarus-idUSKBN1671BG (Hämtad 2017-04-09)
29 RIA Novosti. Patrushev provel konsul'tatsii s gossekretarem Sovbeza Belorussii. 2017. https://ria.ru/defense_safety/20170301/1488998919.html (Hämtad 2017-04-09)
30 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. V Pskovskoy oblasti v khode sovmestnogo rossiysko-belorusskogo ucheniya osushchestvlena vysadka vozdushnogo desanta. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12113446@egNews (Hämtad 2017-04-09)
Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. V Pskov pribylo podrazdeleniye Vooruzhennykh sil Belorussii dlya podgotovki k takticheskomu ucheniyu VDV. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12112356@egNews (Hämtad 2017-04-09)
31 Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Delegatsiya Vozdushno-desantnykh voysk Rossii pribyla v Brest. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12111844@egNews (Hämtad 2017-04-09)
Ministerstvo oborony Rossiyskoy Federatsii. Rossiyskiye desantniki otpravilis' v Belorussiyu dlya uchastiya v sovmestnom brigadnom uchenii s desantirovaniyem i boyevoy strel'boy. 2017. http://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12115601@egNews (Hämtad 2017-04-09)
32 Ośrodek Studiów Wschodnich. Kłysiński, Kamil. Żochowski, Piotr. Alyaksandr Lukashenka sharpens his rhetoric towards the West. 2017. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2017-03-22/alyaksandr-lukashenka-sharpens-his-rhetoric-towards-west (Hämtad 2017-04-09)
33 Ibid.
34 Central Intelligence Agency. Fischer, Benjamin B. A Cold War Conundrum: The 1983 Soviet War Scare. 2008. https://www.cia.gov/library/center-for-the-study-of-intelligence/csi-publications/books-and-monographs/a-cold-war-conundrum/source.htm (Hämtad 2017-04-09)
35 TASS. Russian Airborne Force ex-commander admits possibility of NATO’s attack on eastern flank. 2017. http://tass.com/politics/931823 (Hämtad 2017-04-09)
36 U.S. Army Europe. Armor unit's move to Germany signals start of persistent presence throughout Europe. 2017. https://www.army.mil/article/181285/ (Hämtad 2017-04-09)
U.S. Army Europe. 1-8 IN conducts maintenance [Image 3 of 3]. 2017. https://www.dvidshub.net/image/3120256/1-8-conducts-maintenance (Hämtad 2017-04-09)
U.S. Army Europe. 1st Battalion, 66th Armor Regiment tanks begin arriving in Grafenwoehr. 2017. https://www.army.mil/article/181420 (Hämtad 2017-04-09)
U.S. Army Europe. 1/8 IN arrives in Romania [Image 2 of 2]. 2017. https://www.dvidshub.net/image/3144389/1-8-arrives-romania (Hämtad 2017-04-09)
U.S. Army Europe. 1-68 AR Soldiers arrive in Latvia for 9-month rotation. 2017. https://www.army.mil/article/181878/ (Hämtad 2017-04-09)
U.S. Army Europe. 1-68 AR brings armor to Estonia. 2017. https://www.army.mil/article/181931/ (Hämtad 2017-04-09)
U.S. Army Europe. 1-68 AR tracks on ground in Latvia. 2017. https://www.army.mil/article/182279/ (Hämtad 2017-04-09)
U.S. Army Europe. 'Fighting Eagles' troops, tanks arrive in Romania. 2017. https://www.army.mil/article/182568/ (Hämtad 2017-04-09)
U.S. Army Europe. Latvian forces welcome 1-68 AR 'Silver Lions'. 2017. https://www.army.mil/article/182763/ (Hämtad 2017-04-09)
37 U.S. Strategic Command. U.S. Strategic Command to Conduct Exercise Global Lightning. 2017. http://www.stratcom.mil/Media/News/News-Article-View/Article/1073755/us-strategic-command-to-conduct-exercise-global-lightning/ (Hämtad 2017-04-09)

U.S. Strategic Command. USSTRATCOM, allies and partners conclude Global Lightning 17. 2017. http://www.stratcom.mil/Media/News/News-Article-View/Article/1088036/usstratcom-allies-and-partners-conclude-global-lightning-17/ (Hämtad 2017-04-09)